Följ med på en promenad i appen utifrån KB:s samlingar med historiska skildringar och berättelser om skulpturerna som står i parken idag. Från en exklusiv kunglig trädgård i Stockholms utkant till en central oas för allmänheten, Humlegården, som anlades i Stockholm 1619.
Humlegården var från början just en humlegård, anlagd av kung Gustav II Adolf. Här odlades dels humle, men även köksväxter och frukt för hovets olika behov. Senare skulle drottning Kristina komma att plantera lindalléer i fransk stil, vilket gjorde parken till ett populärt utflyktsmål för hovet. Efter hand minskade hovets intresse och parken blev i stället en plats för promenader och nöjesliv. Genom tiderna har det funnits tivoli, djurpark och värdshus i Humlegården.
Alfred Medin, Stockholms förste stadsträdgårdsmästare, omvandlade parken till en offentlig sådan i tysk, romantisk stil med slingrande stigar och träd från alla världens hörn. Detta arbete, i kombination med att Kungliga biblioteket flyttade in i sina nya lokaler 1877, innebar att många av problemen i området nu byggts bort.
Och även om bibliotekspersonalen varit skeptisk till att hamna i det som då var utkanten av staden, var den legendariske bibliotekarien Gustaf Klemming mycket nöjd - äntligen hade nationalbiblioteket en värdig, brandsäker byggnad, långt ifrån det "kaos af hyllor, skåp och böcker" som tidigare rådde!
Det är också från denna tid många av de bilder du ser här kommer ifrån: från 1800-talet och framåt skildras Humlegården i bilder, målningar och fotografier, som numera är en del av KB:s samlingar.
Videon från ett vintrigt Humlegården visar barn i snöbollskrig och en liten pojke som stapplar fram på skridskor (Klipp från Veckorevy 1927-12-26, Arkiv: SVT).
Bild 1. Karusellen. Enligt obekräftade uppgifter är litografin troligen gjord som reklam för Kockums och gjord i Malmö, där Dahlberg bodde vid denna tid. Kockums tillverkade flera karuseller och det är möjligt, men inte helt klarlagt, att det var just karusellen på bilden som skickades till Stockholm och ställdes upp i Humlegården
Bild 2. Skridskobanan i Humlegården. Träsnitt av Axel Gillis Hafström, sannolikt publicerat i en samtida tidning under sent 1800-tal.
Bild 3. Träsnitt av Axel Gustaf Broling publicerat i Ny Illustrerad tidning 1868. Från det 12:e Lantbruksmötets utställning i Humlegården, som hölls sommaren 1868. Lantbruksmötet samma år var både en trädgårds- och en lantbruksutställning. Aspmans akvarium var en del av utställningen, i den konstgjorda kullen fanns inbyggda akvarier med fiskar.