Följ med på en promenad i appen utifrån KB:s samlingar med historiska skildringar och berättelser om skulpturerna som står i parken idag. Från en exklusiv kunglig trädgård i Stockholms utkant till en central oas för allmänheten, Humlegården, som anlades i Stockholm 1619.
Humlegården var från början just en humlegård, anlagd av kung Gustav II Adolf. Här odlades dels humle, men även köksväxter och frukt för hovets olika behov. Senare skulle drottning Kristina komma att plantera lindalléer i fransk stil, vilket gjorde parken till ett populärt utflyktsmål för hovet. Efter hand minskade hovets intresse och parken blev i stället en plats för promenader och nöjesliv. Genom tiderna har det funnits tivoli, djurpark och värdshus i Humlegården.
Alfred Medin, Stockholms förste stadsträdgårdsmästare, omvandlade parken till en offentlig sådan i tysk, romantisk stil med slingrande stigar och träd från alla världens hörn. Detta arbete, i kombination med att Kungliga biblioteket flyttade in i sina nya lokaler 1877, innebar att många av problemen i området nu byggts bort.
Och även om bibliotekspersonalen varit skeptisk till att hamna i det som då var utkanten av staden, var den legendariske bibliotekarien Gustaf Klemming mycket nöjd - äntligen hade nationalbiblioteket en värdig, brandsäker byggnad, långt ifrån det "kaos af hyllor, skåp och böcker" som tidigare rådde!
Det är också från denna tid många av de bilder du ser här kommer ifrån: från 1800-talet och framåt skildras Humlegården i bilder, målningar och fotografier, som numera är en del av KB:s samlingar.
Per Hasselberg (1850-1894) var en svensk skulptör född i Ronneby, Blekinge. Han började sitt yrkesliv som snickargesäll och ornamentbildhuggare. Hasselberg reste till Paris där han studerade skulptur vid Ècole des Beaux-Arts. Han förblev verksam i Paris ända till 1890 då han flyttade tillbaks till Stockholm. Hasselberg var en av Sveriges ledande skulptörer vid 1800-talets slut. Han var den förste svenske skulptören att erhålla guldmedalj på Parissalongen och han var en tongivande kraft inom den så kallade opponentrörelsen.
Farfadern är en skulptur av en sittande äldre man med en pojke i knät, utförd i gips av Per Hasselberg. Efter hans död göts skulpturen i brons 1895 och placerades i Humlegården. Prins Eugen, som var en nära vän med Hasselberg, verkade för att Farfadern skulle placeras på denna plats.
Farfadern brukar tolkas som en symbol för det åldrande livet och den unga gossen för det nyss påbörjade.
Vid sekelskiftet var statyavtäckningar ett folknöje, ofta i närvaro av prominenta personer och många människor. När Farfadern avtäcktes 1896 med ett tal av Prins Eugen blev det emellertid skandal. Skulpturen väckte debatt och moralisk upprördhet, då den av vissa personer ansågs stötande.
Bilden är ur Söndags-Nisse 23 februari 1896 som svar på en upprörd artikel i Stockholms dagblad.