Den här guiden tar med dig på en rundtur i Kungliga biblioteket i Humlegården. Vid de olika stoppen finns information om KB:s historia, arkitektur och konst i byggnaden. Lär dig bland annat mer om arkitekten som ritade KB och besök Skattkammaren där vi förvarar den väldiga Codex Gigas, även kallad Djävulsbibeln.
Om du vill ge oss feedback om appen mejla till info@kb.se.
På KB finns tre världsminnen, som utsetts av UNESCO: Dag Hammarskjölds samling, Astrid Lindgrens arkiv och Tryckfrihetsförordningen från 1766. Världsminnen är dokument eller samlingar i arkiv eller bibliotek, som anses vara av stort värde för mänskligheten. De utses av UNESCO, med syftet att främja samlingarnas bevarande och verka för att de är tillgängliga både nu och i framtiden.
Pippi Långstrump i Humlegården! I sommar tar Pippi Långstrump över i Annexet! Fram till 16 oktober kan du se ett axplock från Astrid Lindgrens personarkiv, bland annat skapelsen av en älskad barnboksfigur.
Dag Hammarskjölds samling
Dag Hammarskjöld (1905—1961) var FN:s generalsekreterare från 1953 till 1961 när han omkom i en flygkrasch under ett fredsuppdrag i Kongo. Han tilldelades Nobels fredspris postumt, samma år som olyckan. Samlingen donerades efter hans död till KB, där den fortfarande förvaras. Den innehåller bland annat dokument kring FN, manuskript, brev och personliga dokument om världspolitik. Den omfattar cirka 45 hyllmeter och dokumenten är i huvudsak på engelska. Dag Hammarskjölds samling utsågs till världsminne 2017.
Astrid Lindgrens arkiv
Astrid Lindgren (1907—2002) är Sveriges kanske mest kända och folkkära författare någonsin. Hon började överföra material till KB redan 1980. I samband med att de första kartongerna anlände fick Astrid Lindgren rådet att ”inte kasta något”, av dåvarande chefen för handskriftsavdelningen. Ett råd som hon omsorgsfullt följde. Efter hennes död fortsatte både hennes arvingar och andra donatorer att föra över material till arkivet. Idag omfattar Astrid Lindgrens arkiv sammanlagt 137 hyllmeter papper, fotografier, ljudupptagningar och rörlig bild plus 8,5 hyllmeter böcker. Materialet i täcker i huvudsak tidsperioden 1933—2007, men tyngdpunkten ligger på tiden efter 1970. Astrid Lindgrens arkiv utsågs till världsminne 2005.
Tryckfrihetsförordningen från 1766
Sverige var först i världen med en tryckfrihetsförordning. Den innebar både rätten att uttrycka sig fritt och att ta del av allmänna handlingar.
Förordningen bestod av två delar:
- Rätten för alla att publicera tankar, åsikter och känslor i tryck.
- Rätten för alla att ta del av myndigheternas och de styrande organens handlingar (till exempel beslut, protokoll och utredningar), och trycka dem om man ville. Den rättigheten kallas för offentlighetsprincipen.
Vid mitten av 1700-talet hade Sverige ett unikt parlamentariskt system som gav stor makt åt riksdagen och liten makt åt kungen. Under frihetstiden, 1719—1772, blev det viktigt att fritt kunna utbyta tankar och idéer samt att kunna väcka opinion och föra offentlig debatt. Detta ledde fram till den första tryckfrihetsförordningen. Genom källor som finns på Riksarkivet kan vi följa processen med att formulera en tryckfrihetsförordning, och genom trycksaker bevarade på KB kan vi studera lagens följder. Dokumenten utsågs till världsminne 2023.